De svenska landstingen

År 1862 genomfördes en kommunalreform i Sverige, och i samband med detta bildades sekundärkommunerna vid sidan av de vanliga kommunerna, eller primärkommunerna. Dessa sekundärkommuner benämns oftast landsting, och har specifika ansvarsområden som kommunerna inte hanterar. Dessa områden är framförallt hälso- och sjukvården, lokaltrafiken och regionplaneringen. Som exempel på lokaltrafik kan ges Stockholms läns landsting, som alltså bland annat ansvarar för SL (Storstockholms Lokaltrafik, ett aktiebolag som ägs av SLL), och VL, Västmanlands lokaltrafik, som ägs av Västmanlands läns landsting.

När det kommer till hälso- och sjukvården är landstingen bland annat ansvariga för länets sjukhus, tandläkarmottagningar och vårdcentraler. De ansvarar också för de privata aktörer som är aktiva på marknaden, som man som medborgare också kan vända sig till. Är man i behov av akut tandvård i Stockholm kan man till exempel lika gärna söka sig till Distriktstandvården som till Folktandvården.

Landstingen är självstyrande organ, som väljs av folket i landstingens geografiska ansvarsområde. Sverige är idag uppdelat i 20 olika landsting. Av dessa har 8 fått ytterligare ansvar utöver landstingens grundläggande ansvar, och kallas därmed regioner. Det gäller bland annat Region Skåne, Region Uppsala, Region Gotland och Region Gävleborg. Dessa förändringar, liksom landstingens indelning i allmänhet, beslutas av regeringen – landstingens självstyre gäller med andra ord endast till en viss grad.

Landstingens interna organisation ser ut så att landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet. Ledamöter till fullmäktige väljs i allmänna val. Landstingsfullmäktige väljer sedan i sin tur de som ska ingå i landstingsstyrelsen, som är det verkställande organet inom landstinget. Man skiljer ibland rent terminologiskt på ledamöter och landstingsråd – de sistnämnda är ledamöter i landstingsstyrelsen som är arvoderade på heltid eller deltid.

Landstingens verksamhet finansieras framförallt via landstingsskatten, som är en del av kommunalskatten. Förutom skatt från de kommuner som ingår i landstingets geografiska område får landstinget också in pengar från exempelvis patientavgifter i sjukvården, och kan även få bidrag från staten, som antingen kan vara allmänna eller avsedda för ett särskilt syfte. Den största delen av landstingens budget är onekligen hälso- och sjukvården.